Nyheter och omvärldsbevakning kring utbildningsformen folkhögskola.
Det här vill Sveriges folkhögskolor
Sveriges 152 folkhögskolor vill ha bra förutsättningar för att kunna växa, utvecklas och fortsätta kunna garantera en hög kvalitet, samt verka över hela landet.
Vi vet att kunskaperna om folkhögskolan har minskat bland beslutsfattare, nationellt, regionalt och lokalt. Det vill vi ändra på och har därför tagit fram en rapport som beskriver vad en folkhögskola är, vad som är våra styrkor och hur folkhögskolan är en plats för kunskap, kultur och bildning där människors drömmar skapar mer än samhällsekonomisk nytta.
Petter:
"Jag tycker det är helt idiotiskt att människor inte ska få en andra chans att utbilda sig."
För artisten Petter blev folkhögskolan just en sådan chans. Han gick en utbildning i socialpedagogiskt ungdomsarbete och upptäckte samtidigt ett sätt att plugga som funkade bättre för honom än den vanliga skolan.
I Folkbildningsmontern erbjuds ett program med fokus på folkbildningens pedagogik, förändringskraft och plattformsskapande.
Bokmässan med tema folkbildning
Den 24-27 september 2026 sätter Bokmässan i Göteborg folkbildningen i fokus. På mässgolvet finns Folkbildningsmontern där ett antal folkhögskolor håller i egna programpunkter som visar upp folkhögskolans verksamhet för bokmässans besökare.
Majoriteten etableras efter yrkesutbildning på folkhögskola
Redan ett år efter avslutad utbildning är omkring hälften av deltagarna etablerade på arbetsmarknaden – efter tre år är det en majoritet. Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet, baserad på registerdata från Statistikmyndigheten SCB. Under 2025 bedrev 117 folkhögskolor yrkesutbildningar inom bland annat socialt arbete och omsorg, hälsa och sjukvård, media och kommunikation samt estetiska områden, med drygt 9 000 deltagare.
Sedan 2021 driver Grimslövs folkhögskola och Ädelfors folkhögskola en gemensam filial i Växjö. Nu blir den en självständig folkhögskola med namnet Växjö folkhögskola. 2027 inleds en treårig försöksperiod.
– Skolan i Växjö har hittat ett sätt att nå människor som annars sällan kommer till utbildning. Det är precis vad folkhögskolan är till för, säger Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.
Folkhögskolor över hela landet befinner sig i kris efter stora nedskärningar i statsbidragen. På Fornby märker man också av de ökade kostnaderna, och kämpar för att hitta nya vägar för verksamheten.
Folkbildningen bygger demokratin, stärker beredskapen och bidrar till ett Blekinge som växer. Mitt i valrörelsen är det värt att påminna sig om att samhällets verkliga styrka börjar hos människor som möts, lär och engagerar sig tillsammans, skriver Sara Högelius, länsbildningskonsulent.
Att driva med folkhögskolans påstådda flummighet har länge varit så vanligt i svensk offentlighet att det ibland känns som om det blivit en sanning. Och kanske är det denna långvariga skämtifiering som gjort att de senaste årens stora nedskärningar kunnat glida – relativt – obemärkt förbi.
Valet närmar sig med stormsteg. Lotta Edholm (L) och Magnus Manhammar (S) lyfter fram vad som behöver prioriteras de kommande fyra åren. Men med den pressade ekonomin befarar Tomas Rosengren, från Sveriges Lärare, att fler folkhögskolor kommer tvingas att läggas ner nästa mandatperiod.
Politik är att vilja. Men vilket samhälle vill vi ha?
Folkbildningen har under senare år fått känna av kraftiga nedskärningar. Folkhögskolor och studieförbund har fått mindre stöd – samtidigt som behovet av utbildning och gemenskap knappast minskat.
Detta mejl skickades till eftersom du anmält dig till nyhetsbrevet, deltagit vid något av våra arrangemang eller för att du i ditt politiska uppdrag eller i din tjänst har anknytning till folkhögskola.
